Fiazoo

Ibland önskar jag att vi bodde lite, lite större.

Torsdagsmys med fransyskan Daisy. Hon älskar att leka i solen och godis, det stog så i boken som följde med. Vi gör allt för att hon ska trivas när Sverige visar sin gråa sida.

Just det ja, det var så här frukosten var. Nu är det slut på croissant och cafe creme.

Förresten, titta vilka fina koppar jag köpte till mig själv i present. Hjärtat och magen blir som alldeles nykär när jag ser mönstret. Det kommer ni få se mer av hemma hos mig. Vänta ni bara.

Igår var det kalasdag, jag fyllde år. Gissa vad jag fick i present, om inte djur :)

På dörrmattan, låg två paket. I det ena fanns det allra finaste kortet med ugglor som min pyssliga mamma har snickrat ihop. Det andra paketet innehöll en annan uggla, som ska få sitta på dörren vid kikhålet. Fiffigt!

Senare på dagen ramlade jag runt på stan för fika, då fick jag en söt liten silverelefant att hänga i ett halsband. Jag avslutade stan med yoga, det var då jag och Ivor fann varandra. Det är den stora elefantens namn. Visst är den fin! Tack alla gulliga djuraktiva för att ni bidrar med ännu fler djur till mitt alldeles egna fiazoo.

Hemma hos oss är kontrasterna många. De finns framförallt i färger men även den gamla klassikern gammalt och nytt.

På den översta bilden ser ni en gammal favorit. Den trearmade lampan från morfars vind, tillsammans med den nya, gula lampan i laserutskuret papper. Det mest i ögonfallande kan vara färgerna med det högblanka svarta golvet, som tyvär har simmat ur bild.

Det personliga ligger nog i mixen mellan svenskt och marockanskt, precis sån som jag är. Lite hipp som happ med andra ord. Vid köksbordet använder vi dagligen mormors servis, den heliga Bersån. Gärna i kombo med de marockanska skålarna, som så lätt blir nötta och stötta. Efter varje resa mellan det stora landet Afrika och lilla obetydliga Sverige ligger det alltid ett ihopaplock av keramik i handbagaget.

Vill ni se fler kontraster tycker jag ni gör bäst i att kika in hos Fabriken och alla inspiratörer.

Ni kanske väntade er drastiska förändringar som tapetserade väggar av det här underbara tyget när jag presenterade det igår, i så fall kommer besvikelsen vara hög. Det blev en något simplare tygtavla med belysning.

I morgon är det stortabberas när lille Carl blir medlem i Svenska kyrkan. Med andra ord, det vankas dop. Som en skänk från ovan känns det här som en lysande present, i dagar som dessa när vi (läs jag) har allt men ändå söker det evigt hållbara. Oj, oj, vad stort det blev. För att återgå till det jordnära så jag önskar er en finfin helg!

Den här lilla kolonilotten som aldrig slutar bjuda på sin prunkande prakt ska få komma upp på väggen. Perfekt nu i det mörka höstrusket, ni ska få se när det är klart.

Min gamla börs gick sönder, men vad gör väl det nu när jag har en ny och fin portmonä.

Den här lampan var en dröm för några år sen, nu är den min! Alldeles fantastisk och egen, den består av papper utskuret av laser. Det bästa av allt är att den var ett riktigt fynd, en sån tur att jag hann haffa den sista gula av Tord Boontjes konstverk. Ni kan få se den i sin helhet vid ett senare tillfälle.

Hej hallå, då var det dags för ytterligare ett tema från fabriken. Köket har fått visa upp sig kanske tusen gånger tidigare. Här är det igen, inga större drastiska förändringar. Inte än, snart kanske spackeln får arbeta sig upp på väggarna för att dämpa färgskalan och sudda bort den barnsliga känslan av ett låtsaskök.

Säg hej till mitt Vegetable tree. Sammanträffande, i och med gårdagens negativa toner och önskan om Estrids elefanter och andra fina pärlor. Den här skärmen är både hel och ren, dessutom passar citrusfärgerna perfekt i köket . Det bästa är att vi fann varandra på en alternativ loppis för en ynka tjuga.

Happy Friday to you!

Ursäkta alla onödiga saker, jag vill göra om (och har bloggtorka). Är allmänt missnöjd och vill bara ha och ha! Elefanter från Ester Ericson, överspacklade och övertapetserade strukturväggar. Fy vad fula ni är! Försvinn från mitt hem. Sen vill jag ha en liten trädgård och golvvärme till mina frusna ihopskrumpna fötter. Nej förresten, oändliga utrymmen både inne och ute. Ett stort köksbord, dvs större kök så jag får plats med möbleringen.

Eller varför inte ett perfekt boende. Funktionellt, helt och rent. Inte en onödig pryl. Inga gula, barnsliga fågeltapeter eller elefantsamlingar. Jag vill inte ha ett helt zoo, om det inte är Esters elefanter. Jag vill göra mig av med saker. Ofta tänker jag på den dagen vi ska flytta, vi har inga tankar på att flytta. Den dagen vi måste börja packa är det så mycket grejer som ska ner. Ändring och skärpning, jag ska göra mig av med några fyllda bananlådor igen. Sist kändes det underbart. Däremot finns det en sak jag gillar, nämligen mossan på balkongen. Det luktar fortfarande skog om dem. Den är så lugn och dämpad. Skriker inte alls lika högt som färgen på köksstolarna.