En fullkomligt normal förmiddag
Med tiden har jag blivit lite av en homeis. Jag är hemma väldigt mycket. Jag grejar ganska mycket, mestadels i onödan i andras ögon. Puffar till kuddarna innan, undertiden jag sitter och när jag reser mig ur soffan. Jag brukar ställa disken med de största grejerna längst intill väggen i diskstället. Även om det inte är jag som diskat och disken eg är torr och kan hoppa upp i hyllan. Det råkar bara vara så att ibland är det fina skålar på fot, söta koppar och fina glas som jag vill titta lite på när jag går in i köket för att kanske hämta ett glas vatten, eller bara titta på den fina rena disken. Då är det svårt att bara låta den stå där.
Det händer att jag flyttar omkring på mina och andras (eftersom jag bor i andra hand och har en sambo) möbler, blommor, skivor och smutstvätt (min sambos, inte han som eg bor här). Byter kanske plats på fåtöljen och fotpallen, ställer in skivorna i ett skåp om de stått framme eller tar de fram den gamla drickabacken om den stått inne och unkat till sig. Den där lukten går minsann aldrig ur de stora pappfodralen.
Smutsvätten brukar jag bara lägga ner i tvättpåsen, den flyttar jag inte omkring på. Idag var det dags att tömma den, smutsen alltså, mellan 10 och 13 var det dags att beta sig igenom högen. Det brukar inte vara så vansinnigt mycket, jag brukar försöka hålla efter. Även denna gång. Däremot låter jag det ligga som det ligger i påsen inget färgkordinerande av svettiga sockar eller skrynkliga klänningar. Det är bara disken jag pysslar med. Anyhow, det är så skönt när den lagom stora plastkassen är tom. Det är ett litet ögonblick som jag många gånger önskar kunde förlängas. Känslan när man lägger i första plagget i den tomma kassen som ska genomgå tvätt-proseduren är lite densamma som en obefintlig tvätthög. Men ändå vet man att det ska behövas gå igenom samma rutin gång efter gång efter gång.
Det känns som man gått igenom något, uppnåt ett resultat, gått i mål. Men sen har jag ett litet för stort engagemang till städning, ordning och reda.
What a feeling!! Ingen tvätt i plastkassen
Pachiran byta plats med Ficus Benjamina
Kommentarer
Trackback
